En allmogebåt är från början en typ av bruksbåt som under lång tid användes av människor bosatta vid Nordens kustar, älvar, insjöar och åar. Deras huvudsakliga användningsområden var som kommunikation mellan närliggande öar för jakt och så kallat husbehovsfiske. Till en början var båtarna utan däck och helt och hållet öppna.
Allmogebåtens historia
Historien bakom den skandinaviska allmogebåten sträcker sig ända tillbaka till vikingatiden. Båten har nämligen sina rötter i de båtar och skepp som var aktiva då. På många sätt liknar allmogebåten den klassiska snipan.
Hur allmogebåten är konstruerad beror alltså till stor del på var båten kommer ifrån, exempelvis har Blekingeekan en säregen design. Dess särdrag beror på lokala traditioner, båtens huvudsakliga användningsområde och på vilka vatten som befann sig i närområdet. Allmogebåtar som tillhörde de större öarna Gotland och Öland anpassades efter deras givna förhållanden, på samma sätt blev det för båtarna som istället användes vid insjöar och älvar.
Till och med materialen som användes till att konstruera Allmogebåtarna varierade beroende på vart båtarna kom ifrån och vart de skulle användas. Medan furu dominerade öarna och insjöarna längs med Sveriges ostkust, dominerade träslaget ek vid södra Sveriges och västkustens kuster.
Allmogebåtens huvudsakliga användningsområde
Allmogebåten användes huvudsakligen för de vardagliga sysslorna hos lokalbefolkningen. Det kunde handla om det dagliga fisket för att få mat på bordet, transport av djur eller förnödenheter och transport till kyrkan vid gudstjänst, dop, bröllop eller begravning.
Under de isfria perioderna under året gick barnen i skolan på fastlandet vilket gjorde att allmogebåtarna även fick fungera som skoltransport.
Tillverkningen av allmogebåten
Allmogebåten konstruerades av lokala båtbyggare som i många fall utförde arbetet helt utan mallar. Användes det en mall i bygget av allmogebåten berodde det i de flesta fall på att båtbyggarna behövde ta hjälp av en mall för bygget av nollspantet i mitten av båten. Ofta hade båtbyggarna fått kunskapen av äldre släktingar som förde traditionen vidare. De kunde också själv ha utvecklat byggkunskaperna efter att ha varit verksamma timmermän ute på sjön.
Arbetet utfördes i de flesta fall utomhus och med hjälp av handverktyg i form av olika yxor. Hur resultatet av bygget blev berodde på kvaliteten på materialet, hur skicklig båtarbetaren var och vilka önskemål uppdragsgivaren kom med.